Oktoberfest:
O'zapft is!
Borgmästaren av München

Tycker du om höst och öl och anser att det finaste som finns är att se höstens färger spegla sig i stora dryckesglas? Då kanske du borde göra som borgmästaren av München, vråla ”O'Zapft is!” och öppna det första fatet på din alldeles egna Oktoberfest.

Ute flammar naturen upp i färger av gult, orange och brunt. Vindarna blir kallare och hårdare samtidigt som luften fylls av en karaktäristiskt sötsur lövdoft.
Det är oktober.
Det är höst.
De kraftiga färgerna, vindstyrkan och det häftigt piskande regnet minner om att sommaren definitivt är slut. Kanske är det de vittnesmålen som gör behovet av glatt mänskligt umgänge större än annars. I den tyska staden München arrangerar man därför, varje år, världens största folkfest; Oktoberfest.

Gästerna anländer en efter en och kan redan på avstånd höra musiken och de klassiska tyska blåsinstrumentstonerna som välkomnar såväl dem som hösten.
Vissa samlas utanför och hälsar på varandra.
Andra letar sig omedelbart in i lokalen där de möts av ett bord dukat med småglas som skiftar i samma gula, orangea och bruna ölfärger som höstlöven utanför.
Välkomstölen avnjuts.

Sorlet fortsätter både utanför och innanför lokalen men tillslut ljuder den traditionsenliga tolvfaldiga saluten som förkunnar att det är dags att öppna själva festivalen. Gästerna tar med sig sin välkomstöl och sätter sig till bords.
Lika traditionsenligt fortsätter ceremonin med att festvärden med orden ”O'zapft is” (Den är öppnad) öppnar både det första ölfatet som själva festen.

Maten dukas fram.
Naturens färger är kraftfulla. Vindarna och regnen är kraftfulla.
Ölen är kraftfull.
Därför måste självklart också maten vara kraftfull.
Schnitzlar. Korvar. Fläsk och kyckling.
Allt serveras med kål och potatis och sköljs ner med ännu mera öl.
Samtal ljuder längs det långa bordet och avbryts bara av de spontana glada sånger som bubblar upp här och var och sjungs med sådan kraftfullhet att det dånar om tältdukstaket.

När maten är uppäten och gästerna mätta dukas allt ut och en bana för kägelspel ställs i ordning framför Bavariastatyn som myndigt övervakar festligheterna. Vid banan roar sig somliga medan andra ger sig på barens lyckohjul som ytterligare bidrar till den festliga tivolistämningen. De flesta tycks dock välja att fortsätta med ölen och dansa av sig eventuella extrakalorier till den typiska tyska ompa-ompamusiken.
I en ständigt rullande cirkel.