Folkpark:

”Då ska du tänka på de stunder som var vackrast i vårt liv”

Lasse Stefanz låt De sista ljuva åren är visserligen en sorglig historia. Men deras idé om att minnas livets goda letade sig ända från Svensktoppen till vår festvåning. Med svensktoppsmusik, dansbanor och andra folkparksattribut vill vi ge dig ytterligare en höjdpunkt att tänka på de sista ljuva åren.

Så var det lördag igen och här står vi och väntar.
I jeans och vår finaste truckerkeps hoppas vi få komma in till folkparken och ta plats på dansbanan.
Det är lövat. Det är vitmålade staket och kulörta lyktor.
Det är spänd förväntan i luften.
Till slut öppnar det.

Vid entrén får man en välkomstdrink (vad?), en lott och ett leende innan man går in och letar upp sina kompisar. Man snackar lite och umgås. Träffar vänners vänner och smuttar på drickat.
Någon berättar om minnen kring några av de affischer av gamla svensktoppshjältar som sitter uppsatta på staket och björkar runt folkparken.

Innan dansen dukas det upp till smörgåsbord.
Två sorters sill. Gravad och rökt lax.
Ägghalvor med kaviar.
Rostbiff. Kassler. Skinka. Kalkonbröst.
Viltpaté.
Smör, ost, bröd och brännvin.
För att bara nämna en del.
Det pratas och skålas. Men för en gångs skull slipper vi oroa oss för regn.

När maten är uppäten och gästerna nöjda dukas de vita dukarna och all mat ut och det spelas upp till dans.
Svensktoppen.
De som inte dansar använder sina lotter i chokladhjulet eller tombolan i baren.
Eller tävlar i någon av de tivolispel som finns utställda i parken.
Kraftmätartjuren. Basketspel. Slå-grodan-spel.
Men det är ju för dansen vi har kommit.

De rödvitrandiga markiserna svajar av dansen och alla får ytterligare ett gott minne att tänka på de sista ljuva åren.